deClub

Välkommen till deClub!

Här kan du bland annat hitta information om nattklubbar i Sverige.

• Nattklubbar i Stockholm
• Nattklubbar i Göteborg
• Nattklubbar i Malmö

Nattklubbar

Nattklubbar är populära underhållningsdestinationer för många människor runt om i världen. Dessa platser erbjuder en unik atmosfär där människor kan dansa, socialisera och ha kul med vänner och främlingar.

En nattklubb kan ha olika teman och erbjudanden, men det vanligaste är att ha en DJ som spelar musik som passar för dans. Många nattklubbar erbjuder också drycker och mat till gästerna, och har en speciell dress code för att upprätthålla en viss standard på klädsel och stil.

Det finns också olika typer av nattklubbar som är inriktade på olika musikgenrer och publiker. Vissa nattklubbar spelar exempelvis hiphop, medan andra fokuserar på EDM (elektronisk dansmusik), eller rock och pop. Nattklubbar som fokuserar på vissa musikgenrer kan också ha olika teman och dekorationer som passar musikstilen.

För många ungdomar och unga vuxna är nattklubbar en plats att släppa loss och ha kul på helgerna. Det är också en plats där man kan träffa nya människor och möta nya vänner eller potentiella romantiska intressen.

Men det är viktigt att tänka på säkerheten när man besöker nattklubbar. Alkohol och droger kan vara allvarliga hälsorisker och det är viktigt att vara medveten om sin egen gräns och inte dricka eller använda droger i överdrift. Det är också viktigt att ha koll på sin omgivning och inte lämna någon ensam på nattklubben, speciellt om man är påverkad av alkohol eller droger.

Sammanfattningsvis är nattklubbar en underhållningsdestination som erbjuder möjlighet att träffa nya människor och ha kul. Men det är också viktigt att tänka på säkerheten och att ha koll på sin omgivning för att undvika faror och skador.

Besök en nattklubb

Att besöka en nattklubb kan vara en rolig och minnesvärd upplevelse. Det är en plats där man kan träffa nya människor, dansa till musik och ha kul med vänner och bekanta. Men vad kan man göra på en nattklubb? Här är några saker att tänka på när man besöker en nattklubb.

För det första, är nattklubbar främst en plats att dansa till musik. De flesta nattklubbar har en DJ som spelar musik och de flesta människor på dansgolvet är där för att röra sig till rytmerna. Man kan välja att dansa själv eller tillsammans med vänner, eller möta nya människor på dansgolvet.

Förutom dans kan man också socialisera och mingla med andra människor på nattklubben. Det är en plats att träffa nya människor och mingla med bekanta. Det kan vara en bra idé att ta med vänner eller bekanta som man känner sig bekväm med och som man kan ha kul tillsammans med.

Många nattklubbar erbjuder också drycker och mat. Detta kan vara en bra möjlighet att prova på nya drinkar eller smaker. Men det är också viktigt att tänka på sin konsumtion av alkohol och inte dricka för mycket för att undvika oönskade situationer eller problem.

Slutligen kan man också njuta av olika teman och dekorationer som en del nattklubbar erbjuder. Det kan vara en bra idé att leta efter nattklubbar med speciella teman eller dekorationer som passar ens egna intressen och preferenser.

Enklast betala med kreditkort

Det är oftast enklast att betala med kreditkort och vissa nattklubbar tar inte längre kontanter. Att ha ett kreditkort när man går på nattklubb kan vara en bra idé av flera skäl. För det första, kan det göra det enklare att betala för drycker och mat under kvällen, särskilt om man inte har tillräckligt med kontanter på sig. Många nattklubbar accepterar idag betalning med kreditkort, vilket kan göra det lättare att betala för sina utgifter på plats därför kan det vara bra att skaffa kreditkort innan man besöker en nattklubb.

Utöver detta kan ett kreditkort erbjuda vissa förmåner eller belöningar som kan vara användbara när man går på nattklubb. Vissa kreditkort ger exempelvis belöningar i form av cashback, poäng eller rabatter på utvalda kategorier som restauranger och underhållning, inklusive nattklubbar. Detta kan spara pengar i det långa loppet och göra nattklubbsbesök mer överkomligt.

Ytterligare fördelar med att använda ett kreditkort på nattklubben är att man kan ha bättre översikt över sina utgifter och lättare hålla koll på sina kvitton. Detta kan vara användbart när man senare vill granska sina utgifter och se hur mycket man spenderade under nattklubbsbesöket. Det kan också vara en bra skyddsfunktion, om något skulle hända med ens plånbok eller kontanter.

Det är viktigt att notera att det alltid är viktigt att ha koll på sin kreditkortsanvändning och betala tillbaka det som är skyldigt i tid för att undvika höga räntor och skuldfällor. Men om man använder sitt kreditkort ansvarsfullt kan det vara en bra följeslagare under en natt på nattklubben.

Klubbmusikens historia

Det krävs bara en titt på storheten i dagens elektroniska musikkultur för att se att klubbmusik aldrig har varit större eller mer hyllad än den är nu. Omfattningen av dess evenemang, de många dansdominerade listorna och de hundratals miljoner extatiska fansen gör det svårt att föreställa sig tiderna då klubbmusik inte var något annat än för en liten klick i en envis värld som inte ville anamma förändring i början.

Så hur kan något så litet och från början obetydligt ha vuxit till en blomstrande industri mot alla odds? Och vem satte så modigt ihop bitarna som drastiskt förändrade musikens utveckling? Läs vidare för en händelserik berg-och-dalbana genom klubbmusikens historia.

Diskomusik

Det finns så många ögonblick som kan nämnas som de första stegen av elektronisk musik, från lanseringen av Robert Moogs första kommersiella synthesizer 1964 till dubbartisterna från Jamaica, som började överlappa flera spår från rulle-till-rulle på bandspelare under 60-talet för att skapa en ny utlöpare av reggae. Men när allt kommer omkring var det en sak som verkligen startade klubbkulturen och det var disco.

Det är ingen slump att discomusik är djupt rotad i den afroamerikanska musikkulturen. Nästan varje stil av populärmusik under 1900-talet började som svart dansmusik, från jazz och R&B till rock’n roll, funk, hiphop och så småningom techno och house. Kanske mer än sina västerländska motsvarigheter, så har de flesta icke-västerländska kulturer länge varit oskiljaktiga från sin musik. Att dansa till rytmen av trummorna och sångerna var en viktig del av ritualer, liksom en uttrycksform som inget annat kunde komma i närheten av. Och när USA officiellt tog bort slaveriet 1865 började ättlingarna till de afrikanska folken som transporterats till staterna att under flera århundraden påverka landets huvudsakliga musikkultur.

I slutändan kom discomusiken att se dagens ljus i mitten av 1960-talet för att fira nyvunna friheter, särskilt för de homosexuella. Och även om disco inte var så elektroniskt i sig som de flesta dansmusikstilar är idag, gav det gnistan som flyttade skivbranschens fokus från radio till dansgolvet.

Housemusik

Även om den delade mycket med disco i termer av rytm, intensitet och dansbarhet, så började housemusiken ta över när världen blev trött på disco i slutet av 70-talet. Visionärer som Frankie Knuckles (som började blanda ihop en mängd olika musikstilar på nattklubben The Warehouse i Chicago), Jesse Saunders och Farley Jackmaster lade grunden till housemusiken, med Farley Jackmaster cover av Isaac Hayes ’Love Can’t Turn Around som blev den första internationella househiten.

En annan galjonsfigur i den första vågen producenter av House musik var Marshall Jefferson, vars stil blev synonym med Chicago house. Han knöt det numera välkända varumärket med sången, det dunkande pianot och stråkarna till de minimala, energiska rytmerna samtidigt som han antog ett något snabbare tempo (bpm – slag per minut) än sin motsvarighet i New York. Housemusiken blomstrade snart över hela världen, i ännu högre grad när efterfrågan på dansgolvsorienterade låtar skapade en mängd av elektronisk utrustning. I mitten av 80-talet hade framväxten av trummaskiner, synthesizers och samplers fått en hel värld av nya möjligheter att öppna sig, och housemusiken frodades av denna tekniska utveckling.

Technomusik

I en annan amerikansk stad tog musikens utveckling en lite annan vändning. En ny, mindre konventionell stil av elektronisk musik dök upp i slutet av 80-talet, och den kallades ”techno” för att referera till den tekniskt utvecklade stad den kommer från: Detroit. Det kom att spegla de underliggande socioekonomiska skillnaderna inom staden, eftersom oljekrisen på 70-talet fick många människor att förlora sina jobb i Detroits bilindustri.

De som spelade en grundläggande roll i uppkomsten av Detroit Techno var The Belleville Three: Juan Atkins, Derrick May och Kevin Saunderson. Gymnasiekompisarna, som var svarta elever i en övervägande vit stadsdel i förorterna till Detroit, gick ihop, med en ömsesidig kärlek till sport och, viktigast av allt, den nya vågen av syntmusik från Europa. Deras musik blev soundtracket för ungdomarna vars föräldrar hade arbetat sida vid sida för att säkra en bättre framtid för nästa generation, tills de förlorade sina jobb.

Efter att Juan Atkins startade sitt Metroplex-märke 1985 och använde det för att lansera sin tidiga technohit ’No Ufo’s’, följde Derrick May efter med sitt bolag Transmat 1986 och började släppa framstående technolåtar som ’Nude Photo ’ och ’Strings Of Life’. Kevin Saunderson, som också fick enorma framgångar senare som Inner City och E-Dancer, lanserade sitt bolag KMS (som står för Kevin Maurice Saunderson) 1987, och det märket har haft en massiv närvaro i technovärlden fram tills denna dag.

Trancemusik

I början och mitten av 90-talet, efter att historien visar en kort och lokal uppgång av hardcore och ”gabber”-musik från Nederländerna, tog sig trancemusiken långsamt upp till ytan som en mindre subgenre inom housespektrumet. Den delade egenskaper med house, techno, new age och synthesizerpop, varav de två sistnämnda gav den det mesta av sin drömska atmosfär.

Det var inte en enorm framgång direkt, mest för att det inte gjordes tillräckligt med nytt material för att motivera kompletta tranceset eller hängivna trancenätter. Men allt förändrades när låtar som Robert Miles (’Children’), BBE (’Seven Days And One Week’) och Sash (’Encore Une Fois’) överskred dessa begränsningar. När dessa skivor blev enorma klubbhits och även tog sig in på mainstream-listorna, så började fler och fler producenter att djupdyka in i trancevärlden, vilket hjälpte genren att ta en plats vid sidan av den tidens andra stora klubbmusikstilar.

Uppmuntrad av de melodiska tendenserna hos Ferry Corsten, DJ Tiësto och senare Armin van Buuren, utvecklades trancemusiken gradvis till den senaste dominerande klubbmusikstilen. Armin van Buuren blev den förste av de tre att till fullo utnyttja räckvidden av Internet. Hans radioprogram ”A State Of Trance”, som lanserades 2001 och förblev en mestadels nationell show under de första fyra åren, fick plötsligt en global betydelse när ett brittiskt företag vid namn Radio Department tog upp programmet och började sända det över hela världen. Globaliseringen av dansmusik, och i synnerhet trance, visade sig bli en enorm vändpunkt.

Ett hopp framåt

Efter trancens framväxt kan dansmusikens utveckling bäst beskrivas som en feedbackloop. Nya dansmusikgenrer grodde till vänster och höger, fram och tillbaks, från hardstyle, progressiv (house) och big room till drum ’n’ bass, dubstep och i stort sett varje spinoff av en huvudgenre som man kan tänka sig. Och när fler och fler smaker av elektroniskt producerad musik kittlade smaklökarna hos så många människor över hela världen, såg dansmusikbranschen detta otroliga fönster av möjligheter för vad det var: ett sätt att ta över efter de mer traditionella stilarna.

Under de senaste tio till tjugo åren eller så har uppkomsten av dansmusik visat sig vara konsekvent meteorisk och självförstärkande. Dansmusikens mest framstående artister säljer nu ut stadionshower på ett ögonblick, små märken har nu blivit världsledande varumärken och den sedan länge föråldrade synen på musikkonsumtion sveptes med i strömmen. Och när branschen fortsätter att förnya sig efter mer tekniska framsteg kommer cirkeln till en fullbordan.

Dansmusiken tar alla steg för att fortsätta sin dominans. Men i slutändan kan ingen säga hur branschen kommer att se ut om tio, tjugo eller trettio år från nu. En sak är dock säker. Mot alla odds och trots sina tidiga skeptikers förringande flin har klubbmusiken lyckats bli en stor kraft i musikens värld. Och tack vare de modiga individerna som gick mot strömmen och förverkligade sina drömmar, står dansmusiken nu på topp som en elektronisk jätte.

Källor

• How The Netherlands Took The Lead In Electronic Music Culture – Mark van Bergen.
• Mary Go Wild – Gert van Veen, Arne van Terphoven.
• Last Night A DJ Saved My Life, The History Of The Disc Jockey – Bill Brewster, Frank Broughton.
• This Is Our House: House Music, Cultural Spaces, And Technologies – Hillegonda C. Rietveld.
• The Underground Is Massive. How Electronic Dance Music Conquered America – Michaelangelo Matos.
• Energy Flash: A Journey Through Rave Music and Dance Culture – Simon Reynolds.
• Generation Ecstasy: Into the World of Techno and Rave Culture – Simon Reynolds.